Nyss hemkommen från Sollefteå, kan man bara konstatera att man har bott på ett svenskt nerstängt hotell helt värdigt ett "The Shining, part 2".
Ett nerstängt skidortshotell uppe på en bergssida åtskiljt från staden.
Fullt med halvmörka, tysta korridorer med tomma hotellrum, många trappor och gångar, med en tom bar, och stängd reception,och en del riktigt skumma målningar på väggarna och i taken. Och en ytterst liten personal som lämnade hotellet på kvällen för att sen komma tillbaka på morronen.
Jag fick oerhört starka "The Shining" vibbar när jag gick omkring i hotellets korridorer, och vid minst ett tillfälle såg något i ögonvrån, som passerade öppningen långt bort i min korriodor, som jag bodde ensam i sista natten.
Man bara väntade på att komma runt ett hörn och finna ett par tvillingsystrar som ville leka med en.
"And not in a nice way!"
Ruggigt hotell, speciellt andra natten då nästan hela filmproduktionsteamet hade rest tillbaka till Stockholm, och vi bara var en handfull chaufförer kvar, som bodde utspridda på hotellet.
Och sen igår morse, när man knatade in i hotellets restaurang och skulle äta frukost, så stod det samma frukostbord som morronen innan då vi var ca 40-45 pers, ett bord, stort som två bordtennisbord, fyllt med allt möjligt och omöjligt som man skulle tänkas behöva till frukost.
Det stod även en uppvärmningshistoria med bacon och äggröra som skulle ha räckt till minst 20-25 personer på ett annat bord, och sen fanns det fullt upp med kaffe, te, två tillbringare med juice, en hel bricka med chokladmuffins m.m.
Ner till frukosten kommer......
...3 personer.
jag, min närmaste chef och en kollega som kör kameralastbilen.
Lite lyxigt kändes det allt. :-)
Övriga 5-6 pers. som sov kvar andra natten, hade redan åkt ner till Stockholm tidigt på morronen, innan jättefrukosten bullades upp.
